pekon

"jag tror att du behandlas hårdare av människor än vad du egentligen förtjänar och det för att du själv spelar hård". jag spelar väl inte hård? jag vet ingenting annat om mig själv än mina känslor, jag är juh OVERKLIG, men det som jag direkt och utan betänketid kan säga är att jag absolut inte spelar hård. jag tror inte att det går att uppfatta en sådan som framkallar kommentarer som "en resa utan att du köper bamse är ingen resa" som annat än barnslig. hänger kvar vid barndom och saker förknippade med den är vad jag gör för att klara mig. jag skäms över mycket i mitt beteende, även om allt är jag; ivrigheten som verkar avskräcka människor, uppriktighet, själviskhet, det barnsliga, den lilla tanten. men jag orkar inte ta emot information om kommunikationmetoder vilka jag inte vet om överhuvudtaget. jag känner mig förolämpad även om jag inte riktigt vet varför.

om våren ska det inte sägas någonting för min del, den tar slut som allt annat, vilket är tur för ingen årstid är lika ingrodd av gammalt tonårsos och malätenhet som den. kallaste årstiden, vettja.

i tidningen fanns en i frakten oförsiktigt hanterad skiva, jag måste se vilka de där kaiser chiefs är.