chokladpuddingsdag

idag har jag, min nya vana trogen, druckit kaffe och då på det viset att jag har sörplat från fatet. nej nej nej, tänks det då, håll dig borta från sådant som ska pigga upp/sudda ut/utgöra substitut. jag avbryter, karskt och sturskt, att här är det inte frågan om någonting "allt eller ingenting" eller "från den ena ytterligheten till den andra" utan här är det frågan om en tillfällig motsvarighet till att, som ett heeelt lösryckt exempel, röka med munstycke och det som det mest är frågan om är att retas med slentrianmässigheten och det att ta-vad-du-får-och-håll-tyst.

jag blir verrückt av allt ovisst, hela allting och dess bajsighet vill förstöra mitt självförtroende och framtidstro [jo, det HAR funnits någotslags ljus i mig]. studentproven, edinburgh?, hotet mot londonresan, kurragömma&calles-jobben?, stockholmssommaren?, inträdesprov. jag grät inte för ingenting där på nöjesmetropolen, jag grät över jävla otillräckligheten. men det ska inte hända igen.

nu ska jag till åbo och glömma allting en liten stund.