perrong

-vad fina skor du har.
-jaha, tack. ja, de är.. små.
-de liknar mina en aning.
-jo..
-bor du här i stockholm?
-ja.
-jaha, jobbar du?
-ja.. hemtjänst.
tystnad.
-eh, bor du här?
-ja! jag jobbar på ett kafferosteri.
-det var ovanligt.
-oj, jag måste gå.. mitt tåg.. det var trevligt att träffa dig! och fina skor!
-ja, jo..

vuxen vet värst

det bästa alternativet är fönster att titta igenom och kunna se annat än svart som rör sig men lika gärna kunde vara alldeles blickstilla, det vet jag när jag höjs högt upp över vattnet och ser broar som enligt mig är lika svåra att avståndsbedöma som uppskattningen av folkmängd i vilken större lokal som helst. "är du ochså ensam?" står det felstavesprayat och tryggt på hustaket nedanför min egen bro - upplevelsen, vilken förtas av denna nya, var en gång mäktig.

jo, jag känner mig sårad, men samtidigt ids jag ingenting annat än acceptera att en del är alldeles för nyfikna på skvallerinbjudande tillfällen än att värdesätta mina försiktiga önskningar. det orkas inte med i längden, men jag antar att jag finns kvar där jag lämnades.

om en och en halv vecka en vän och tusen kramar ska vännen få.

garden state

finfin film som jag inte för mitt liv kan förstå varför jag inte sett tidigare. vilken vänskap, en sådan kärlek, fyndigt (!).

hektiskt alltihopa men med ett resulterande i mera stålar och ett lyckat framträdande på fritz är mitt humör bättre än på länge. helgen var proppfull med ljuvliga personer, nu kan jag lugnt ta fram böcker och kaffetermosen och vara anonym några dagar.

såklart blev det ordning på numret jag trott gått mig förlorat och det blidde ännu en kväll med rökning i fönstret och hand på höften som förberedelse för ett senare rusande till tunnelbanan (smörgås i handen). "nu ska jag köpa svamp till min frukost".

nu vill jag sitta i en park med vinlåda och vänner samt lösa solupplysta korsord.

keep on running

hey, hey, hey.

lillebror i lägenheten, på tåget och på lava. schåni blir glad över hans starka band till australien och sådana saker bara vi kan fnissa åt, samtidigt måste jag behärska mig i massor för att inte tillrättalägga honom i mina prioriteringsmallar. liksom, vem har lyckats bäst hittills? ta inte efter mig, säger jag flera gånger och han fnyser att varför skulle jag.

keep on hiding.

storhandling

besöker ekerö, suger på storhandling. jätteviktigt nummer ur funktion, is strax innanför vinterknottriga huden.

jag brister ut i gråt då vän bedyrar att nej, jag har inte tröttnat på dig och gråter mera då så många förfrågningar avvisas. jag känner mig ensam och misstänker bojkott. bort självömkan, hej kreativitet.