crème fraiche

saker och ting har vridit sig, jag vet inte längre vad som är bak och vad som är fram, vad som är utsida och vad som är insida, vad som är kärlek och vad som är låtmigförsvinna. samtidigt är jag oerhört förändrad, för när jag ömsar skinn så gör jag det ordentligt. jag är lugn, jag önskar mig ingenting - jag är öppen för möjligheter.

"ursäkta, vet du vad klockan är?" tjugo-tjugoett, svarar jag. "okej, tack så mycket", sen skriver han upp klockslaget på den medhavda fotbollen och kliver av tåget. tanten mittemot fnissar.